torsdag 28 augusti 2008

Avtryck

Jag tycker att ett hem blir personligt först när människor och djur som lever där gör avtryck efter sig. Då menar jag förstås att avtrycken ska tillföra hemmet något, de ska göra att det blir hemtrevligare eller vackrare på något sätt.
Avtrycken får inte förstöra helhetsintrycket.
Men.... ingen regel utan undantag.
Som vanligt håller jag på att måla på vårt hus, just nu underhåller jag fönstren och fönsterblecken som har blivit matta eller flagnat. Och i början av veckan målade jag om fönsterblecket på köksfönstret. Fönstren stod vidöppna hela kvällen för att färgen skulle torka.
Så långt allt under kontroll.
På kvällen satt jag och sambon och kollade på tv. Plötsligt dunsade det till i köket. Precis den duns som hörs när Bosse (vår katt) hoppar ner från något.
Grejen var bara den att Bosse inte var inne. Och dörrarna var stängda.
Sambon och jag tittade på varandra. Plötsligt kände jag håren resa sig på ryggen. Tänk om...
Jag rusade ut i köket. Mycket riktigt satt Bosse mitt på köksgolvet och tittade så där oskyldigt på mig som bara han kan göra.
Den enda vägen in var via fönstret. Jag rusade dit och jo då, mycket riktigt hade han hoppat upp på bordet och sedan vidare upp på det nymålade fönsterblecket. Den långa raden smutsiga små tassavtryck avslöjade vilken väg han tagit in.
Så kan det gå. Men som jag skrev tidigare, jag kan bara inte bli arg på honom. Han kunde ju inte veta att det var nymålat!

Ungefär samma sak hände med min förra katt Lukas. För fyra år sedan, då vi precis köpt huset, målade jag köksgolvet rutigt. Plötsligt kom han gående över de rutor jag hade målat. Och han lyckades förstås trampa på en röd ruta innan han gick över den vita. Det blev tassavtryck på flera ställen. Jag började tvätta bort dem men plötsligt bestämde jag mig för att låta två stycken vara kvar. De var faktiskt rätt söta!
Vi fick ta bort Lukas för ett och ett halvt år sedan eftersom han blivit gammal och sjuk men tack vare tassavtrycket finns han ändå kvar i huset!
Så frågan är om jag verkligen ska måla över Bosses tassavtryck på fönsterblecket...

/Karina




2 kommentarer:

Annika sa...

Det var mig en klåtassig katt... hihi... men charmigt att du sparat lite avtryck.... du målar o står i ser jag.... flitig som en myra.... har gått lite på halvfart nu ett tag känns det som... är nog hösten... kan ju alltid skylla på det.:) Kramiz Annika

Älfgärdet sa...

Min nu till de sälla jaktmarkerna gågna katt har kvar sina vita tassavtryck på en stolsdyna i svart linnetyg. Bara charmigt!