
Jag tycker att ett hem blir personligt först när människor och djur som lever där gör avtryck efter sig. Då menar jag förstås att avtrycken ska tillföra hemmet något, de ska göra att det blir hemtrevligare eller vackrare på något sätt.
Avtrycken får inte förstöra helhetsintrycket.
Avtrycken får inte förstöra helhetsintrycket.
Men.... ingen regel utan undantag.
Som vanligt håller jag på att måla på vårt hus, just nu underhåller jag fönstren och fönsterblecken som har blivit matta eller flagnat. Och i början av veckan målade jag om fönsterblecket på köksfönstret. Fönstren stod vidöppna hela kvällen för att färgen skulle torka.
Så långt allt under kontroll.
På kvällen satt jag och sambon och kollade på tv. Plötsligt dunsade det till i köket. Precis den duns som hörs när Bosse (vår katt) hoppar ner från något.
Grejen var bara den att Bosse inte var inne. Och dörrarna var stängda.
På kvällen satt jag och sambon och kollade på tv. Plötsligt dunsade det till i köket. Precis den duns som hörs när Bosse (vår katt) hoppar ner från något.
Grejen var bara den att Bosse inte var inne. Och dörrarna var stängda.
Sambon och jag tittade på varandra. Plötsligt kände jag håren resa sig på ryggen. Tänk om...
Jag rusade ut i köket. Mycket riktigt satt Bosse mitt på köksgolvet och tittade så där oskyldigt på mig som bara han kan göra.
Den enda vägen in var via fönstret. Jag rusade dit och jo då, mycket riktigt hade han hoppat upp på bordet och sedan vidare upp på det nymålade fönsterblecket. Den långa raden smutsiga små tassavtryck avslöjade vilken väg han tagit in.
Så kan det gå. Men som jag skrev tidigare, jag kan bara inte bli arg på honom. Han kunde ju inte veta att det var nymålat!

Vi fick ta bort Lukas för ett och ett halvt år sedan eftersom han blivit gammal och sjuk men tack vare tassavtrycket finns han ändå kvar i huset!
Så frågan är om jag verkligen ska måla över Bosses tassavtryck på fönsterblecket...
/Karina